Gammal Indie - Ny Indie

Jag började tänka på det där.. att jag gillar gammal räv-indie. Ja ni vet sådan indie, indierock, eller vad den kallas, som görs av ensamma män med gitarrer, vita medelklassmän som har för mycket fritid? Ja exakt såna. Det är förbannat tråkigt jag vet! Vit musik för vita män. Det är kanske därför många har svårt med M.I.A som kriver med stora versaler och skiter i alla konvenktioner och skit.

Men jag ska inte sticka under stolen med att jag gillar Grandaddy. A.M 180 är helt fantastisk! För er som missat, eller bryr er. This is the shit! Kanske det går att uttrycka sig?!? På länken finns en länk till Jason Lytle hjärnan bakom Grandaddy, en ensam vit man med gitarr. Lagom Cosy.

Apropå andra vita män har jag också upptäckt Parken, helt fantastiskt! Jag struntar om jag är så kallad "efter" eller något i stil med det. Jag gillar ju det. Det är Mina åsikter. Passar det inte....

Sen finns det också ett band som kanske inte många känner till men som jag gillar ibland och det är the Delgados.

Mycket Nöje och på återseende!

Festen är över

De är tillbaka, allt är förlåtet. Någonstans efter deras samlingsskiva försvann charmen, kanske för att vi blev äldre? Det var inte lika roligt längre att skråla med, tinnitus i hjärtat var inte ens i närheten av att sjunga med i mer än så kan ingen bli. Men allt är förlåtet. Det är ok. Det måste varit det vanliga indiedöden som drabbar ack så många band, allt för ofta och allt för snabbt. Kanske inte allt för snabbt när det gäller bob hund, men någonting hände. Jag vet inte exakt vad det var?!? Men det gör ingenting.

Jag såg dem spela på strand i höstas och det var inte heller lika roligt, är jag verkligen för gammal, nej jag tror och vill inte heller det. Det räcker nu tänkte jag. Men till slut spelar de mer än så kan ingen bli och allting blev som vanligt igen. Svettig hann jag inte bli, som många gånger förut, längst fram, hoppa, av glädje.

Det gör inget att den senaste tidens bob hund egentligen varit lite tråkig, de är tillbaka och de få mig att le inombords igen. Jag blir lycklig igen. Jag blir 14 och solen skiner mig i ansiktet igen. Tack.

Video

Är jag så förutsägbar?

Hej kära followers of fashion (bara jag och 1 eller 2 till, typ som läser här). Ville dela med mig av två saker. Dels min scrobblade lista på band jag lyssnat på mest de senaste 12 månaderna.

1. Camera Obscura - 516
2. She & Him - 304
3. the Beatles - 282
4. Fint Tillsammans - 252
5. the Embassy - 170
6. Girls - 168
7. The Magnetic Fields - 162
8. Animal Collective - 152
9. the Ruby Suns - 137
10. Do Make Say Think - 108

Nästa grej är en låt från en skiva som kan laddas ner här, och som innehåller artister som gått tillsammans och gjort låtar tillsammans, den låt jag tokälskar för tillfället är Baffin Islands låt, lyssna på den! Volym A. är det ska tilläggas.

Best Friend

Det här inlägget kommer handla om bästa vänner. De flesta av oss har en och de som inte har en önskar att de hade en. Det finns de som har flera bästa vänner och de finns de som känner många men har få vänner de kan verkligen ty sig till och tvärtom när det behövs, ett ömsesidigt beroende. Efter en mycket dålig start på veckan har den vänt till något mer positivt. Att sortera ut saker och ting tar tid men när en får behöver och måste göra det för sin egen skull brukar det gå snabbare än vad en tror, som kanske i det här fallet. Tillbaka på hästen och tillbaka på spåret är det mesta på rätt väg, igen och för att upprepa mig, och så rullar showen vidare. För er som vet vad jag refererar till, Grattis!

Tillbaka till vad det skulle handla om. Bästa vänner. Min bästa vän har jag känt länge nu, vi har gått från att gå på gymnasiet, sprungit på festivaler, spelat in blandband till varandra, festat sönder varandra, bränt hål på ovansidan av min hand, brottats i lera till att ha vuxenmiddagar hemma hos honom och prata om skolväsendet och diskussioner om värdegrund. Från ölspelet till knytkalas helt enkelt. Jag minns en gång och jag har fortfarande blandbandet någonstans nedpackad i en flyttlåda, när jag fick det för det var låtar jag borde lyssna på och även om jag hade hört en hel del redan var det en väldigt fin gest. Bland de låtar som fanns med på det bandet var Beatnuts - Watch Out Now, en Belle & Sebastian låt från the boy with the arab strap skivan och någon the Smiths låt från random skiva bland annat. Det speciella med det här bandet var att det var utskrivet och designat som ett reggaeomslag med etiketter från kassetten , såna där klistermärken ni vet? En låt som är gångbar oss emellan är numera Palmitos Park med El Guincho. Hur som helst vad skulle vi göra utan våra bästa vänner?

Nu när våren nästan uppenbara sig har det i alla fall blivit varmare. Medeltemperaturen är på väg upp och den långa långa långa väldigt långa vintern är snart slut och det borde firas, och fler vårtecken får vi nästan leta efter. Men efter att ha sprungit på diverse barhäng och enstaka indieklubb, hörde jag på radion, och jag har hört den här låten ute och nu får det mig att ropa Hurra! the Drums - Let's Go Surfing Hurra! Men anledning till inlägget den här gången är deras nya låt Best Friend! Om du tittar på videon ser du tre stycken spelandes killar och låten börjar med trummor men det går att höra att det är andra ljud som ligger som trumljud samtidigt. Helt fantastiskt. Efter introt dyker sångaren in genom fönstret något efter att sången har börjat, han kravlar sig upp hämtar solglasögonen sedan böjer han sig ner för att hämta mikrofonen, kammar håret lite lätt och börjar sedan sjunga, helt fantastiskt. Allting ser dessutom hämtat från 1980-talets England. Men det hela är inte särskilt konstigt det är från Staterna. Mycket Nöje!

Falling Through A Field

.. Ibland är livet allt konstigt, efter gårdagens turbulens känner jag mig givetvis inte lika pepp eller glad för, och som att den uppåtgående känslan jag hade mattades av lite. Hela situationen är förkastlig. Men det fungerar så i en kapitalistisk marknadsekonomi och speciellt om du är säljare. Rätt så ironiskt om en tänker efter. Hela grejen fick mig iallafall tillbaka på jorden, lite jantelagen, du ÄR inte bättre än någon annan, du är sämst, glöm det aldrig. Det är bara att hoppa på hästen igen och hänga upp vardagen på nya äventyr. FC Barcelona -VfB Stuttgart på Onsdag, och Niklas på Lördag. Promenera i solen och plugga ordentligt, och så rullar showen vidare.

Dagens tips går till Black Moth Super Rainbow, musiken kan beskrivas som experimentell, loungeig, pop, lite mörk, acid nånstans och lite allmänt blandbandat men mest elektroniskt och synthar och melodier. Som rubriken antyder hittar vi Boxphones , och det går det ganska bra att dra paralleller till Bright Eyes, men kanske lite mer elektroniskt och utdraget, men rösten är ändå där, ångesten, skriken. Syntharna är där. Darrigheten. Mycket fint! En av de bästa remixerna de gjort är, Just for the night med Laura Burhenn, Hurra!

Snart är våren här...

...och jag dansar som att vara kissnödig i en hiss på väg hem, till den här, Radio Dept. Heaven is on fire. Mellanspelet allting tillsammans med solen. Skitvädret, och så rullar showen vidare. Hoppas det smakar.

Best Coast

Nu efter det där senaste House avsnittet som jag refererade till i mitt tidigare inlägg är jag kanske inspirerad men mest sugen på att trycka ut allting som jag samlat på mig den senaste tiden och säga DET HÄR ÄR SKITBRA! - Alla ska ha! Alla ska me! Best Coast från Västkusten i USA har väckt mina indiekänslor till liv. De får mig att vilja lyssna på deras låtar repeat, önska mig till någon flickas armar, sova borta, bli förälskad igen, strö rosenblad på allt och alla och stå med öl i handen samtidigt som jag står framför ett litet band i en svettig källare på en spelning någonstans, varsomhelst, bli "baba"Jorge, hugga tag i folk och skråla i takt. Lyssna på When I'm With You kanske ni förstår vad jag menar. Jag tror dessutom att de är tre "manna"band vilket gör det ännu mera magiskt. Tankarna vandrar till Nirvana och hela Seattle-scenen. Det är exakt sånt här som gör livet värt att leva. Jag vet det låter fruktansvärt klyschigt. Men någon gång i livet måste en må bra. Det är ingenting man ska sticka under stolen med. Det värsta som finns är att KLAGA på att en mår dåligt. Som tur är finns det ingen i min omgivning som mår dåligt och inte heller klagar på att de mår dåligt, Så det här är till ER! Bästa låtarna är ovan nämnda och Sun Was High (So Was I)! Mycket Nöje!